Massmedia hade en ständigt pågående Julafton. Svarta Änkans öppna brev motsvarade i högsta grad sina förväntningar. Svarta Änkan skulle alltså smita undan sitt straff genom att begå självmord , men först skulle hon ta livet av Stadsministern. Och det blev naturligtvis ett herrans liv om den saken. Hade en opinionsundersökning gjorts i samband med detta så hade sannolikt Sylvia Bergman varit på topp. Dessutom i ensamt majestät med långt till tvåan. Runt hennes kansli och för att inte tala om det privata hemmet så var hon däremot inte ensam. Där kryllade det av storväxta personer med solglasögon och öronsnäckor. - Allt kommer till ett pris , tänkte hon bittert. Kriminalkommissarie Konrad Mangs satt som vanligt på sitt lilla kyffe till kontor när han kände att Lisa var på ingående. - Vad tusan ska man tro om det här , sa Mangs , och pekade på de två tabloider som låg på hans redan röriga skrivbord. "STADSMINISTERN DÖMD TILL DÖDEN" stod det med dom vanliga krigsrubrikerna på den ena och "SVARTA ÄNKANS TESTAMENTE" avslöjade den andra. - Äsch , sa Lisa med ett leende. - Den fråga man kan ställa sig är hur hon kunde få för sig detta? - Ett veritabelt lappkast om du frågar mig. - Det måste finnas en anledning till denna totala kursändring och jag har en liten aning. - Tänker du delge en svårt ansatt och tillförordnad Länspolismästare dessa dina innersta tankar? Mangs försökte se så spydig ut som möjligt och lyckades faktiskt ganska bra. - Tja , Elida har varit borta ganska länge den här gången och det får mig att undra. Mangs såg en aning konfunderad ut och Lisa fortsatte : Jag menar att hon brukar sticka iväg en bra bit med jordmått räknat , och "avreagera sig" en smula. - Det är nödvändigt eftersom hennes energimängder ständigt stör hennes känsloliv. - Den där uppenbarelsen är en orsak till ständig oro , sa Mangs och kliade sig tankfullt på Explorernäsan. - Visst , sa Lisa , men det är ändå en förbättring från förr , när hon var konstant instabil. - Okey , men berätta nu vad som försegår i ditt andliga huvud. - För det första har hon som jag nämnde , varit borta längre än vanligt. - För det andra har hon "stängt av" mig. - Hur då , "stängt av", sa Mangs undrande? - Jo , jag kan känna av henne om hon finns i Staden , sa Lisa. - Du får nöja dig med det. - Det får mig att tro att hon är på eget uppdrag , närmare bestämt hos allas vår SVARTA ÄNKA. - Dessutom tror jag att hon har delat ut ett ultimatum. - Aha , sa Mangs. - Du menar... - Japp , sa Lisa. - "gör så här eller så blir du historia." Ungefär så. - Tja , sa Mangs. Ganska effektivt i så fall. - Det måste du ändå medge. Lisa tyckte att Mangs såg ganska nöjd ut och nämnde detta för honom. - Det är i såna fall inte så konstigt , replikerade han. - Det här besinningslösa dödandet kunde ha pågått hur länge som helst annars. - Förvisso , sa Lisa. Men det här är en spiral som går åt fel håll ur VÄGVISARNAS synvinkel. - Om detta kommer ut fortsatte hon , kommer alla att vilja ha "andlig rättvisa." - Dom enda som tjänar på det är kyrkan. I den bästa av världar alltså , la hon för säkerhets skull till. - Det andra svaret vill du inte veta...! Elida satt i "elektriska stolen." Lina brann av uppfinnariver och hade efter vissa inköp av nödvändigt material tillverkat en "konverter", alltså en apparat som kunde göra Elidas kollosala krafter någorlunda hanterbara. Dessutom var Elida tvungen att koncentrera sig rejält för att inte blåsa bort hela huset och dess omgivning. - Det här är otroligt , tjoade Lina. - Nu behövs det bara en "streamad receiver" med stor förmåga ta emot och lagra. Sen är det upp till dig att lära dig att "leverera måttligt." - När väl det är bakom oss är din lycka gjord och du kommer att "helgonförklaras" förklarade hon för den häpna Elida , som satt fastspänd i sin stol och luktade svagt av statisk elektricitet. - Skål för hela skiten" sa Lisa och sänkte några centimeter på sin "trefingrars." På regeringskansliet i Rosenbad var man också nöjd. Allt gick efter beräkningarna och hemligheten behölls av två personer i tryggt förvar. Enda nackdelen var de ständigt närvarande livvakterna men dessa var ju en del av skådespelet och fick tvunget tolereras. Men det hindrade inte Sylvia Bergman från att umgås med mardrömmar där hon natt efter natt avslöjades med att kohandla med mördare för egen (och partiets) vinning. Det där med "det hade jag ingen aaaaning om" gällde inte längre. Skulle detta komma ut hade hon "skitit i det blå skåpet" som det så vackert hette. - Att lita på sin omgivning fanns inte med på den politiska kartan och nu var det bara att löpa linan ut. Lisa hade till slut hittat sin Elida. Det var inte helt utan överraskning som hon funnit Lina och Elida i fullt samspråk om framtida succéer. - Och vad försegår här , frågade hon med onödigt vass röst? - Men tjenare General Nano. Eru ute å ryker nu igen , skrålade Lina fyllelyckligt , och lyfte sitt glas till hälsning. - Skärpning nu och berätta genast vad ni har för er , och berätta noga!! Fortsättning följer...