Kommissarie Leo Bleck drack vatten. Minst tre liter om dagen och mådde utmärkt av detta. Vad som kom in skulle visserligen ut , men lite omak fick man göra sig när syftet var gott , resonerade han när folk förde saken på tal. Men nu kretsade hans tankar inte runt vatten , utan öl. Tusentals liter öl hade förstörts och detta på grund av ett datafel. Den helt förkrossade bryggerimästaren som Bleck i flera omgångar hade förhört , svor sig helt fri från ansvar. Svor gjorde han även över det dataprogram som han tvingats använda när bryggeriet skulle helautomatiseras. - Vad ska dom med mig till , sa han surt. - Det var ju bara att trycka på några knappar så blandas ingredienserna i rätt mängd och på rätt sätt. Så hade åtminstone direktören sagt och sen var bryggerimästarens roll enbart övervakande. - Men har inte det där programmet någon varningssignal , frågade Bleck och fingrade tankfullt på sin personliga vattenflaska av handblåst glas med porslinskork och spänne. Den gamle bryggerimästaren hade suckat och medgett att så var fallet. Så fort något går det minsta fel , stoppas processen innan brygden hinner ta någon skada. Vi provkör emellanåt och kollar så att den biten fungerar , och på samma sätt gör vi med slangar , kopplingar och allt som hör till själva bryggandet fram till tappningen på flaska och burk. - Men vad hände den här gången då , envisades Bleck? Larmet gick alltså inte som det skulle och du märkte ingenting? - Just det ! - Larmet består dels av en signal och dessutom ser man på skärmen ett blinkande exakt där problemet antas ha uppstått. - Då kan felet klaras av manuellt , eller så stängs hela processen av innan någon skada hinner ske. Bryggerimästaren suckade och fortsatte. - Men som kommissarien har förstått så skedde inget av detta denna gång. - Ingen larmklocka ringde och inget blinkande på övervakningsskärmen. - Bara den där hånfulla rösten som sa det där förfärliga. Svetten trängde fram i hans rynkade panna när minnena kom tillbaka. - Var det en manlig eller kvinnlig röst? - Vad fick du för intryck av det som uttalades , frågade Bleck och iakttog den dystre yrkesmannen noga. - Definitivt en kvinna , försäkrade bryggerimästaren genast. - Och dessutom lät hon som en typisk häxa i någon tecknad barnfilm , fortsatte han med övertygad min. - Man fick inte intrycket av någon terrorhandling , utan snarare ett hyss om ni förstår vad jag menar. Kommissarie Bleck hummade och nickade samförstånd. Han tackade den nedslagne bryggaren och blev sittande ensam med sina funderingar. - Ett mycket underligt hyss , tänkte han och fingrade tankfullt på det brev som samma förmiddag hade anlänt från Rosenbad och regeringskansliet. Brevet var ställt till Bleck personligen och var inte prytt med några offentliga symboler. Det ovanliga var det direkta språkbruket som fick Bleck att lyfta på ögonbrynen. Han tog på sig läsglasögonen och gick igenom innehållet ännu en gång. - Bäste Kommissarie Bleck. - Det är min bestämda uppfattning att ni ska söka denna gåtas lösning på ett företag vid namn Futurum. - Var vänlig beakta detta brev som ytterst konfidentiellt , då det och dess innehåll kan bli upphov till felaktiga tolkningar och missförstånd. - Jag ber er å det bestämdaste att enbart rapportera till mig. Inget mer och faktiskt undertecknat av Statsministern själv. Bleck tog sig en djup klunk av sitt älskade svenska kranvatten och tryckte igång sin dator för att se vad detta företag Futurum kunde tänkas vara och tillverka. Efter några knapptryckningar hittade han ett sådant namn , men inga ytterligare upplysningar. Jaha , tänkte Bleck , då kör vi och så slog han numret. Fortsättning följer...