- Puh , äntligen hemma !! Den tämligen svala förmiddagen hade övergått till något stekhett och svettigt , när Lena utmattad hade nått fram till sin egen gårdsplan. Hon vinkade avvärjande åt lunch och stapplade upp mot det mycket efterlängtade badrummet. Hennes tidigare så fräscha kläder satt nu som klistrade mot hennes kropp , och hon formligen slet paltorna av sig. Lena stönade av ren lust när det heta vattnet omslöt hennes svettiga och utmattade gestalt. - Ansträngning och vila hör ihop , tänkte hon , och lät sina muskler sakta slappna av i det av badsalt doftande vattnet.
- Fast jag får väl skylla mig själv , fortsatte hon sin fundering , medans tvål och borste fick arbeta mot armar och ben. Hon visste mycket väl vad två flaskor vin och nästan ingen mat skulle få för resultat.
Men att umgås med sin ungdoms minnen hade sitt pris , och att förtränga dem , var helt uteslutet.
- Jag måste bli bättre på att äta , bannade hon sig själv , och klev upp ur badet. Efter att ha tvättat håret och smort in sig från topp till tå , gick hon fram till sängen och snabbtelefonen.
Efter att först bett om ursäkt för sitt virriga sätt , bad hon om att en rejäl lunch skulle bli insatt i mathissen som förband köket med hennes sovrum. Hon slog även på klimatanläggningen och lät fönstren långsamt mörkna via ett steglöst reglage. - Ahh , mimosasallad och rostbiff , tänkte hon med välbehag och lät sig väl smaka. Med brunnsvatten så klart , och log ett inåtvänt leende när hon såg den dryck som var medskickad.
Det gamla paret som utgjorde hennes personal i köket , visste mycket väl om hennes dryckesvanor , och kände även till det lilla kylskåp som fanns intill hennes säng. Men nu styrde hon stegen till vinstället som var fyllt med smakrika och mörkröda viner. - Något rött och sött , tänkte hon och flinade , eftersom det även var ganska starkt. Efter hand kände Lena hur hon sakta återvände till
normaltillståndet , och njöt med välbehag i den bekväma fåtölj som var vänd mot fönstret och hennes egen lilla sjö där utanför. Hennes tankar återvände sakta till det hav som utgjorde platsen för världens blickar under denna tid. - Detta ständiga bekymmer , tänkte hon och suckade djupt. - Varför måste vi människor som är så smarta och klyftiga , vara så maktlystna och våldsamma?!
Lena sökte tröst i det smakrika och starka vinet , och förnam en gyllende smekning av alkohol glida genom sin kropp. Hon funderade vidare. Kapitalismen , kontra de ideer som frodades i Moskva , alternativt Peking , hade ju sällsynt svårt att komma överens , och små brasor kunde lätt utvecklas till
världsomfattande bränder , vilket inte skulle gagna någon. Hennes Far , den store diplomaten , var ständigt i kontakt med västvärldens stora ledare i sin ständiga kamp för folkens samvaro och förståelse. Hans försök till medling tillsammans med den andra sidans tjänstemän , hade runnit ut i sanden och blivit kvar där. Lena tog ytterligare en klunk rött , och suckade djupt , när hon tänkte på människornas oförmåga till att samsas , eller berodde det enbart på enstaka politikers makthunger?! Förmodligen det senare , tänkte hon och tömde bittert sin bägare i bott. Fortsättning följer...