Ewy bodde i Staden och trivdes med det. Staden var lagom stor och var ganska lätt att hitta i , och tillfredställde de flesta av hennes behov. Visserligen hade hon ingen man , men karlar hade mest varit till besvär , och bara tillfredställt hennes behov att ha någon att bry sig om. Men nu var hon helt ensam , och mådde bra av det. Hennes jobb som allt i allo i den närbelägna kyrkan passade henne precis som hand i handske.
Det kunde bli lite skötsel av gravvårdar , ta upp kollekt efter Gudstjänsten , och till och med lite spel vid den vackra orgeln uppe på den lilla läktaren. Dessutom tog det bara tio minuter att promenera till jobbet från hennes hyreslägenhet några kvarter bort. Hennes arbete i det kyrkliga hade inget med religion att göra , utan det var helt och hållet den lugna miljöns förtjänst. Förutom storhelgerna , var besökarantalet något vikande , vilket oroade Ewy en smula. Trots hennes omväxlande tjänstgöring , och den relativt låga lönen , så kunde hon faktiskt bli överflödig , och vad skulle hon då ta sig till?!
En dag bestämde hon sig för att ta Nattvarden när fyra andra hade gått fram och knäböjt.
Men i sista sekunden hade modet svikit henne , och hon kunde inte förstå varför?
Var det mod , eller rent av tro som saknades?! - Fan också , tänkte hon en smula Gudlöst inför sitt velande , och beslutade med ett inåtvänt leende att hon skulle öva hemma. Hon besökte alltså systembolaget och inhandlade tre flaskor rött. Vardagsrumsbyrån fick bli ett altare , och ett kors fanns redan på väggen som hon hade fått när hon anställdes. - Men Oblaten då , tänkte Ewy bekymrat , och grubblade en stund. - Det får duga med lökchips , flinade hon vanvördigt och var nöjd med sitt välsmakande beslut. Vid hemkomsten hade det blivit full rulle , och snart var den gamla ärvda byrån förvandlad till ett litet altare med en liten vit spetsduk som prydnad. Konfirmationsbibeln dammades av och fick en hedersam plats mitt på det improviserade altaret. En av kuddarna som prydde hennes sängöverkast , fick duga att knäböja på. Ewy släckte i taket och arrangerade sina smålampor som punktbelysning och tittade belåtet på sitt nattvardsaltare. - Herregud , tänkte hon och såg ner på sin i vardagskläder påklädda gestalt. - Jag måste först göra mitt yttre rent , innan jag åtar mig det inre av min smuts.. Efter en lång och behaglig dusch , tog hon på sig en morgonrock av siden och gick ut i köket. - Mormors gamla kristallskål blir perfekt till chipsen , öh , Oblaterna , rättade hon sig och hällde skålen full. En blomvas , som var till förväxling lik en karaff , fick duga till nattvardsvinet , och hon fyllde den försiktigt till hälften. Den tredjedel som återstod av flaskans innehåll fick ju inte stå där och slå av sig , så hon hällde upp resten i ett glas.
Nu var allt fixat och klart , utom hon själv. Med håret i en hadduksturban och resten av henne i en sidenmorgonrock , blev det ingen riktigt religiös stämning , och plötsligt mindes hon den gamla
Luciasärken i garderobens innersta gömmor. Sålunda rentvättad och klädd i vitt , beraktade hon sig själv i den stora hallspegeln. - Jag ser ut som oskulden personifierad , tänkte hon belåtet , och vred sig kokett fram och tillbaka. På väg mot siit hoppfulla möte med Frälsaren i vardagsrummet , mindes hon sitt vinglas på diskbänken. Hon tog det en smula tveksamt , och smakade försiktigt.
- Tja , tänkte hon och tog en liten sipp till. Det var inte så dumt , och skulle det hemmagjorda altaret locka det Gudomliga till henne , så var det bäst att vara beredd. Hon kände sig lite svettig i pannan och hällde upp resten av flaskan. - Hon satte sig på en köksstol , tog en klunk till och försökte öva på vad hon skulle säga när hon hade knäböjt. - Herre GudFader , se på mig eländiga synderska , och ge mig något av din oändliga nåd. - Eller bara ett enkelt : Förlåt mig mina synder.
- Äsch , tänkte hon. - Det fick väl ge sig , när hon väl hade börjat. Ewy gick tveksamt fram till sitt altare och knäböjde på sin sängkammarkudde. Hon hade just tagit ett djupt andetag , när en röst klart och tydligt hördes i hennes huvud : Om du vill kontakta det Gudomliga , har du allt kommit rejält vilse. Fortsättning följer...