Efter den fantastiska måltiden som Anna visserligen gillade , men kallade skrytkäk , föreslog Arne att
de skulle gå till den närbelägna baren och ta en drink. - Jaa , stönade Anna lyckligt , och mycket
verklighetstroget. När Arne hade betalt med ett av sina kort , påpekade han att på såna här ställen upplevdes kontanter som något vulgärt och absolut inget man skyltade med. - Att den gamle skrytpälsen vinglade en aning när han reste sig från bordet , tyckte Anna däremot var helt i sin ordning.- Ju fullare , desto bättre , tänkte Anna praktiskt , men krokade sin arm med Arnes för säkerhets skull.
- Är alla Verkställande Direktörer lika världsvana som du? , sockrade hon hans ego. Arne tycktes tänka över saken medan han beställde en Gin Fizz till henne , och en Cuba Libre för egen del.
- Tja , det vet jag faktiskt inget om , sa Arne nonchalant och tog en rejäl klunk ur sin drink.
- Inte , utbrast Anna med sin mest flickaktiga förvåning. - Men jag trodde att du...
- Verkställande Direktörer går det tretton på dussinet , avbröt Arne med ett föraktfullt flin.
- Jag , sa han , och sträckte på sig där han satt , är faktiskt Koncernchef. - Är det ännu bättre , utbrast Anna häpet , och påminde sig om att ta det lilla lugna innan gubben sprack av självbelåtenhet.
Hon bestämde sig för att låta honom babbla om sig själv , och vem vet? , rätt som det är klämmer han ur sig något matnyttigt , tänkte hon nöjt och sa "Skål !! Klockan hade övergått till söndag , och när Arne helt efter beräkningarna föreslog hotellet tvärs över gatan , fnissade Anna ett sexigt okey.
När de slutligen befann sig i nån svit , vilken tydligen var bokad i förväg , hällde Arne upp ännu mer sprit , och denna gång bestående av Whiskey. Skål för oss , Annagullet , sluddrade han nu tydligt , och när den store Koncernchefen gick för att lätta på trycket , lät Anna nästan all spriten försvinna ner i en blomkruka. Hon sträckte inbjudande ut sig i den stora dubbelsängen och drog Arne med sig , och lät honom få nosa i urringningen. Åhh , nu vill jag ha dig , mumlade han och somnade tvärt.
Anna gav ifrån sig en djup suck av lättnad , väl medveten om att den jobbigaste delen av hennes plan
nu var genomförd , och kvar återstod bara den store Koncernchefens uppvaknande.
När söndagen närmade sig klockan tio på förmiddagen , vaknade Arne Frisk , väldigt sjuk !!
Sakta men säkert , kom hans minne tillbaka , men dessvärre inte längre än till den där drinken i baren.
När han såg sig om i hotellrummet , såg han Anna sittande vid ett bord med nån sorts frukost.
- Hon betraktade honom föraktfullt , men sa inte ett ord. Plötsligt kom gårdagen ikapp Arnes kropp och han stapplade så gott han kunde ut på toaletten och vände ut och in på sig själv. Med någorlunda kontroll över sin mage , gick han och satte sig mitt emot Anna , som genast retirerade.
- Du stinker , sa hon korthugget , och satte sig på en annan stol. Arne hällde darrhänt upp en kopp kaffe och log prövande mot henne. - Det var en trevlig kväll , inledde han och brände sig på kaffet.
- Visst sa Anna avmätt. - Men här på det fina hotellet , var det visst meningen att jag skulle tacka för maten. - Öhh , vad menar du nu , undrade Arne medans han brottades med det heta kaffet.
- Vad jag menar , snyftade Anna , och lyckades planenligt att brista i gråt , är att du hotade med stryk
om jag inte sög av dig. - Men lilla Anna , jag menade inte... - Du äcklar mig , tjöt hon hysteriskt , och nu vill jag hem på en enda jävla gång , din snuskgubbe !! Fortsättning följer...