- Nåå , hur går det med ditt repotage om det där läkemedelsbolaget , undrade Chefsredaktören , och Anna kunde utan vidare se honom framför sig , telefonsamtalet till trots.
- Han har nappat och verkar sitta på kroken , svarade Anna lite luddigt , och svor tyst över den ständigt så dryge arbetsgivaren. - Kom ihåg , fortsatte hon , att skriva nåt nu skulle göra honom till en mussla och förstöra hela grejen.
- Ja ja , skrockade det i hennes öra , men kom bara ihåg att det är din framtid som det gäller , och inte min , varpå hon hörde ett "klick", och han var borta. - Skitstövel , tänkte hon hatiskt och hällde upp ett rejält glas vin. Anna som var ett barn av sin tid , visste sin makt över töntar som den där Arne , men det gällde mycket den här gången och hon fick inte slarva./// - Det kanske är dags för lite "fett på sylen" , funderade Arne , och kände samtidigt hur det började strama i skrevet. - Den här gången blir det nog bäst hemma hos mig , tänkte han lystet , samtidigt som pulsen ökade dramatiskt.
- Och om jag skulle ta ett av mina egna piller , så klöv jag väl henne på mitten , fnissade han , och
låste in sig på toaletten för att lätta det manliga trycket.///
Handelsminister Göransson ansåg sig vara av den noggranna sorten som gärna , trots sin politiska
karriär , gärna höll sig till fakta. Detta helst genom , och tack vare , egna initiativ.
Hans tankar vandrade fram och tillbaka , och till slut såg han sig själv stå med alla bevis ihand framför det där handlingsförlamade fånet till Statsminister. Men innan detta triumfatoriska ögonblick , var han givetvis tvungen att bli säker på sin sak. - Det får bli min chaufför igen , tänkte han , och sträckte sig efter telefonen.///
- Ja , det är Anna , sa Anna samtidigt i sin telefon , och hoppades att hennes tonfall lät exakt så lystet
som det skulle i idioten Arnes öron. - Goddag , unga dam , frustade Arne Frisk , och försökte låta som den verkställande Direktör han faktiskt var. - Åhh , vad glad jag blir , pep Anna så flickaktigt som möjligt , samtidigt som hon famlade efter sitt vinglas. - Imorgon lördag , kommer du hem till mig klockan sju , avgjorde han manligt. - Jag bjuder på lite mat och dryck , tillade han , för att inte låta alltför angelägen. - Men guuud , så mysigt , flåsade Anna extatiskt i luren , samtidigt som hon funderade på om han skulle få komma till den här gången. Hon kunde ju inte hålla på sig hur länge som helst. - Utmärkt , sa Arne med något hes röst , och avslutade samtalet.
- Jävla fruntimmer , stönade han , och låste på nytt in sig på toa.///
- Nu ska gubbjäveln få , tänkte Anna på sitt håll , och började planera.///
Allt klart , tänkte Arne , och betraktade kritiskt , men beundrande sin gestalt i den stora hallspegeln.
Håret , ehuru tunt , men välkammat , Aqva Vera rakvatten på kinderna , och givetvis Mum för män i armhålorna. Hans lätta kvällskostym satt perfekt , och han tänkte vällustigt på sina nya gula kalsonger med svarta älgar som mönster. - Du är perfekt , Arne , intalade han sig , och i samma ögonblick ringde det på dörren.
Fortsättning följer...