- Välkommen , min sköna , sa Arne Fisk , och slog upp dörren på vid gavel. Anna svepte in i en sky av lätt citrondoftande parfym , viken fick honom nästan att stöna av åtrå. Hon kände genast igen symptomen på kåt karl. Halvöppen mun och kraftigt förstorade pupiller , och nån bula på hans byxor hade hon inte ens brytt sig om att titta efter. - Guud så fint du bor , nästan stönade hon , och lät sina välsminkade ögon stå på vid gavel. - Då måste vara jätterik , hycklade Anna , och lät blicken registrera allt som tycktes av värde. Arne som slukade allt beröm till sista utropstecknet , mumlade något om att han gjorde så gott han kunde med de resurser som fanns tillgängliga.
- Jag skulle behöva en drink , föreslog hon , samtidigt som hon böjde sig ordentligt framåt för att titta
in i den öppna spisen och gav honom så mycket rund rumpa som fanns tillgänglig.
- Visst , det fixar jag , kraxade Arne , och kunde knappt gå på grund av sitt upphetsade tillstånd.
Till slut fick han ihop två vodka martinis och hälsade skål och vålkommen.
- Nå , min store Direktör , kuttrade Anna och smög sig in i hans famn. - Vad står på programmet denna afton? - Fia med knuff , kanske , och Fia skulle väl möjligen vara jag , får man förmoda?!
- Jag ehrg , öh alltså , bräkte Arne , och försökte krama henne , men han höll ju i martiniglaset , och Anna fick uppbjuda alla sina krafter för att inte gapskratta , och någon så avtändande som den här idioten , hade hon nog aldrig träffat.///
Handelsminister Göransson hade diskret informerat sin chaufför , och givit honom ett kuvert med tusen kronor , med order att införskaffa pillren ifråga. - Men jag måste ha ytterligare bevis , funderade han , och ringde en person som kände en person , som kände en lämplig dam. Efter att gått igenom det där med diskretion och hederssak , var man överens. - Det ska bli ett intressant övertidsarbete , myste Handelsministern , som visste hur ointresserad hans Fru var av hans jobb. Hans titel , däremot , var en praktisk detalj i hennes umgängesliv , som inte gick att bortse ifrån , och så länge man var överens , så var ju allting bra. Tre lätta knackningar på dörren störde hans angenäma tankar , och berättade att det var hans chaufför som hade anlänt. Göransson tryckte på grön knapp , och släppte in den svartklädde mannen med skärmmössan i handen. - Jag har fixat det ni bad mig om , inledde han och höll fram en liten oansenlig ljusgrön ask. - Vafalls , utbrast Göransson , och ansträngde sig för att se oförstående ut. - Öh , ja just ja , så lägg den på skrivbordet bara , och sen kan du gå hem.
- Jag ska på ett sent möte , och behöver inte din tjänster mer idag. Chauffören bugade lätt , och rörde inte en min innan han kom ut och en bit nerför korridoren. Han log för sig själv , och undrade samtidigt om Göransson trodde att han var helt korkad?!
Fortsättning följer...