Det här med att bilda regering i ett demokratiskt land som Sverige , krävde faktiskt två regeringar.
En regering skulle synas utåt , och föra idiotiska debatter i Riksdagens Andra kammare.
En annan regering och den som verkligen hade makten , utgjordes av Eric , och ingen annan.
Landet skulle hållas i strama tyglar , och folket måste hållas sysselsatt och svälten borta.
Hur var det Ceasar hade sagt?! - "Ge folket bröd och skådespel", och fick dom varmkorv och lite
idrott , så fick det duga , för något Colluseum tänkte han inte bygga. Det militära var också en kostnadsfråga , men lyckligtvis hade Generaler ofta väldigt fyrkantiga hjärnor , och var som gjorda att beordras kortfattat och stramt.
Eric lät förtidspensionera de flesta och tillsatte inga nya. Värnplikten och hemvärnet åkte i soporna , och Eric införde långsamt men säkert något han hade döpt till "folkviljan"!!
"Folkviljan" skulle bli en ersättning för det numer nästan bortglömt kyrkliga , och inom kort stod Erics utvalda talare i predikstolarna och upplyste om traditioner som var svenska , eller påstods vara det.
- Åk inte utomlands med pengarna , sa man , utan njut av ert eget land , ert eget språk och era egna vänner.
Samtidigt som detta pågick , förändrades saker och ting vid gränserna. Den falska generositet mot invandrare som pågått i årtionden , avslutades tvärt. Samhällen som Tensta och Rosengård , röjdes brutalt upp , och revs på många håll rent bokstavligen. Stora friluftsområden anlades på dessa platser , och parker med vackra fontäner skapades. Resor med lokaltraffik , blev helt gratis , och persontransporter med buss och tåg inom landet , kostade en struntsumma. Samtidigt höjdes kostnaderna rejält för privat bilägande i form av bränsleskatter och även för själva fordonen. Följderna av dessa ingrepp i folks resande , kunde läsas i olycksstatestiken , som pekade rakt ned ,
på grund av den minskande traffiken. Eric nickade nöjt åt rapporterna på sitt skrivbord , som kunde berätta om att hans planer fungerade. Att Eric vägrade flytta ifrån sitt rum hos Änkefru Karlsson , hade blivit en visa både i Stad som land. Stora ledare antogs sedan tidernas begynnelse , bekräfta sin makt genom ett ståtligt boende Ju större ledare , desto större bostad.
Själva grundtanken var givetvis att gemene man skulle hänföras och imponeras av sådant överdåd.
Men Erics kyffe hos Fru Karlsson , hade fått omgivningen att beundra Erics person på ett synnerligen
ovanligt sätt. Persondyrkan vore nog att ta i , men bredvid Eric , stod sig det övriga politiska
etablissemanget slätt. Massmedia hanterade de övriga partierna pliktskyldigast , men utan några som helst superlativer. Medans Eric lät sin välsmorda plan rulla på , satt han och studerade Sveriges karta och de omgivande länderna. När han så småningom hade fått Staden och Sverige dit han ville , skulle då allt stanna där? En lätt yrsel fick honom plötsligt att må illa , och hans huvud sjönk sakta ned mot skrivbordets polerade valnötsträ.
Fortsättning följer...